Följande kåseri är hämtat från ÖA. Den i kåseriet omnämnde morbror är vår kassör Kjell-Arne Seeman

Hur jag gjorde det första gången

JAG KOMMER IHÅG allra första gången jag gjorde det. Hur jag försiktigt gled upp ovanpå och kände kraften rista till i skrevet. Ibland är jag där igen- Hur jag vek ut benen som på film och bara lät mig svepas med. Tio minuter senare var det över. 14 år gammal tittade jag ner på henne och formade tyst ordet med läpparna. Frihet….. Hon var en Puch Dakota och jag var förälskad

EN GÅNG VARJE ÅR just vid den här tiden. Just då man börjar bli sugen på glass. Då man i sin nyinköpta jeansjacka spatserar nerför Storgatan och inser att alla tjejer blivit så där märkligt snygga igen jämfört med i januari.

Just då vill jag vråla fram i 35 knutar på väg till fotbollsträningen och veta att folk vet att man är på väg. För då min moped startade i Sörvåge sa de att de kunde höra den ända till Domsjö IP. Det var sju kilometer men ändå. Med den nyinköpta italienska stereocylindern skakade hela världen och fotbollsskorna hoppade nästan ur ryggsäcken.

I dag när jag springer runt på stan en vårdag och försöker hinna med trettioelva viktiga saker på lunchen kan jag komma på mig själv.

Jag vill jacka kolven. Jag vill dra pluggen och fila toppen. Jag vill stå med blåröken intatuerad i jeansjackan en sommarnatt på Duners Kiosk i Domsjö. Säkert vill jag bara smaka på orden för jag var aldrig mycket för att skruva men det spelar ingen roll. Ibland blir jag så sugen på att köra moppe.

Att bara få stå där med kompisarna och hävda att ”Den gör 70 kilometer i timmen minst” eller ”Det är säkert, jag hörde att min kompis fick upp sin i 100 nerför Sundhsåsen”

NUMERA HAR JAG förstått, efter att ha pratat med de som vet, att ingen Puck Dakota eller Zundapp någonsin kom upp i hundra kilometer i timmen.

På den tiden var det dock den yttersta gränsen. Sedan kom ljudvallen. Storfiskaren kom i lä när maskinernas förträfflighet debatterades över en Piggelin som kostade fyra kronor.

Jag tror många själar vill tillbaka till den känslan ibland. Till att med maxvarv pina ur mopeden nerför den saftiga utförslöpan med blicken djupt försjunken i hastighetsmätarens rörelser.

På sin 60-årsdag fick min morbror i Sundsvall den present han betecknar som den finaste i hela sitt liv. En Husqvarna Novolette från 1952.

Denne farbror åker nu i flock med andra likasinnade på helgerna och hoppas att inget av deras ök skär eller värmenyper innan de hinner komma hem.

VAR FINNS DESSA initiativ i Örnsköldsvik?

En gång pratade jag med ett av Öster

Sunds moppegäng för mogna män. De kallade sig Fjälls Angels. Att stans andra moppegäng valt att döpa sig till Mopedos var lika genialt som oundvikligt. Vi bara måste ha en mopedklubb i Örnsköldsvik! Finns det mot förmodan en så har ni just fått en ny och trogen medlem.

Här kommer nu den definitiva listan med alla de klassiska mopeduttrycken. Ägare av scootrar och EU-mopeder bör läsa extra noga och sedan sälja riskokaren till förmån för en äkta ”Gamm-moppe”.

1. Vurpollon:Samlingsnamn för mopedhjälmar av klassiskt snitt.
2. Aphängarstyre: Samlingsnamn för extremt höga och kromade mopedstyren
3. Vicke Hängpung: En liten påhängsmotor som gjorde den cykel till moped
4. Hyland. Benämning på blankslitna mopeddäck
5. Raketarsle: Moped som egent-ligen hette typ 11:49. Namnet kom av baklyset som var format som en raket.
6. Pimpelgas: Då gasvajern gick av fäste men den i en pinne eller skiftnyckel för att kunna fortsätta gasa
7. Blöjpilen: Husqvarnas gamla motorcyklar hette Guldpilen och Silverpilen. Mopedmodellen fick namnet Blöjpilen   

Gösta Westling